Skrivet 16 september 2017

Tre utställningar i år

I år har jag haft tre utställningar, den tredje pågår just nu på ABF i Huddinge, där jag hänger 46 bilder i olika teman. 12 av bilderna är tagna i Huddinge. Vi har gott om fin natur på nära håll här, så det känns kul att få visa upp den för besökarna.

Tidigare i år har jag visat bilder på Konstveckan i Svartådalen (på Virsbo konsthall) och på Galleri Greger på Hornsgatan uppe på Södermalm. Det har varit bra dagar med många positiva kommentarer och trevliga möten med en publik som oftast är väldigt intresserad av det vi gör som naturfotografer.

I Virsbo hängde jag tillsammans med Stefan Oscarsson och Dan Lavén. Vi har haft ett antal utställningar tillsammans sedan 2010, då vi bildade fotografkollektivet ”4 Naturfotografer”. Den fjärde kompisen, Stefan Jonsson, hade tyvärr förhinder i Virsbo.

På Galleri Greger (där jag ställt ut flera gånger tidigare med ”4 Naturfotografer”) hade jag sällskap av Arne Berneklint, Anki Hammar och Andreas Hemb.

Resan: teman och bildval

Att ordna en utställning är en intressant resa, från den första tanken på att ställa ut överhuvudtaget via alla tankar och allt arbete med att forma utställningen till dess att bilderna hänger där och när man till slut packar ihop allting. Det är helheten kring utställningen som är behållningen för mig, från idéstadie, över genomförandet till avslutningen.

Jag har utvecklat någon sorts ”metodik” (som jag förmodligen har med mig från många år som projektledare i ”det civila”) där jag börjar tänka ganska brett och förutsättningslöst kring vad jag vill visa. Jag gillar att visa bilder i teman, där bilderna berättar någonting tillsammans. Jag har några teman som jag ofta återvänder till, dels för att jag tycker de rymmer många möjligheter, men också för att jag samlat på mig en hel del bilder genom åren. Några exempel är makrobilder och abstrakta bilder, där jag försöker sudda ut gränserna mellan måleri och fotografi med hjälp av olika tekniker, både vad gäller hur bilden tas och hur den presenteras. De bilderna brukar alltid dra till sig lite extra intresse på utställningarna.

Ett tema kan ju också vara bilder från en viss plats från olika tillfällen. Hornborgasjön och Gysinge är några sådana exempel. Jag har varit där flera gånger de senaste 10 åren. Då kan man visa hur t ex ljus, väder och vind förändrar förutsättningarna och möjligheterna för att göra väldigt olika typer av bilder på samma ställe.

När jag har några teman klara börjar jag fundera på bildvalet mer i detalj. Förutom att jag plockar ur arkivet vill jag oftast visa nya bilder också. Det kan vara bilder som fungerar i ett tema tillsammans med äldre bilder eller nytagna bilder i ett sammanhang som bildar ett eget tema. Ofta börjar jag med fler bilder än vad som ryms på väggytorna, för att kunna testa olika kombinationer av bilder i ett tema. Det här är den del av jobbet som tar längst tid: att hitta gamla bilder, att planera hur jag ska ta nya bilder, hur de passar ihop etc.

Jag vill helst ha åtminstone hälften nya bilder i varje utställning, dels för att delar av min publik har sett mina tidigare utställningar (familj, släkt, kompisar) men också för min egen del. Det är roligt att visa upp nya bilder och prata om dem med besökarna, och det blir ju en utmaning inför varje utställning att göra nya bilder som funkar tillsammans med de gamla.

Mer än bara bilderna…

En utställning handlar ju inte bara om bilderna i sig utan också väldigt mycket om presentationen. Bilderna ska få plats på väggen utan att konkurrera med varandra om utrymmet. Därför är det ju alltid en utmaning att begränsa sig när väggytan är bestämd. Ofta är det ju så när man ställer ut tillsammans med andra, som på Galleri Greger, t ex, där vi har varit fyra personer som delat på galleriet. På ABF i Huddinge är jag som sagt ensam och då kan man ta ut svängarna lite mer. Men då är utmaningen snarare att inte ta med för mycket bilder, eftersom det lätt kan bli lite ”urvattnat” då.

Jag brukar testa hängningar i Powerpoint. Jag gör ”tumnaglar” av bilderna och testar mig fram till en hängning som funkar. Det tar ofta lång tid, men är en väldigt kul process. Man ser ofta bilderna på ett nytt sätt när de ställs mot varandra i en helhet. Bilder som kanske inte så ”märkvärdiga” var för sig kan visa sig bilda en helhet som är starkare än bilderna var för sig.

Vad gäller monteringen av bilder så gör jag den själv, hemma i köket. Jag använder oftast ramar med glas. Jag börjar med att dammsuga minutiöst och våttorka alla ytor i närheten av köksbordet, som fungerar som arbetsbänk. Damm är ju fotografens fiende nr 1, inte bara i de gamla mörkrummen. När jag monterar dammsuger jag glaset på insidan och torkar efter med fuktig allduk e d. Det funkar bra för det mesta, men vissa dammkorn är väldigt envetna och vill inte försvinna. Det är ganska tålamodskrävande, speciellt när man stått ett par-tre timmar och monterat bilder. Man vill ju bli klar…

Jag lägger också ner rätt mycket tid på att skriva texter till bilderna, dels kring varje tema och även för varje bild. Jag beskriver varje tema, varför jag valt det och hur jag gör bilder kring det. För bilderna brukar jag dessutom skriva titeln och när (och var) den är tagen, ibland också detaljer kring varje bild: var den är tagen, i vilket sammanhang osv.

När bildval och hängning är spikade så gör jag också bildlistor med nummer, titel, storlekar, material (papper/canvas) och priser till besökarna. Detta med prissättning är en lite delikat fråga. Det är ju kul att sälja bilder, men samtidigt vill jag inte dumpa priserna, eftersom kostnaden för varje bild är så mycket mer än bara materialet (ram, passepartout, papper). Fotograferingen tar många timmar och utrustningen kostar en hel del pengar. Jag brukar ta 1700-1900 kr för en ramad pappersbild i 40×50 cm ramar (med 5 cm passepartout runtom). Större storlekar kostar mera, såklart. Canvas kostar mera för motsvarande storlek, eftersom de är dyrare att ta fram.

Dessutom brukar jag ha en gästbok och en trave visitkort med mejl- och webbadresser. Det är kul att få lite kommentarer och besökarna ska ju kunna kontakta mig i efterhand om de vill.

Vernissage!

Vernissagen är alltid en höjdpunkt. Det ska vara lite fest, med dryck och tilltugg och ofta blir det rätt trångt med trevligt under delar av dagen. När vi ställde ut första gången med ”4 Naturfotografer” på Galleri Greger hösten 2010 hade vi ingen aning om hur mycket folk som skulle komma. 20? 50? 100? Vi köpte dryck och tilltugg till kanske 100 pers och trodde vi hade räknat högt. Det kom drygt 250 personer… Det var kö ut på gatan vissa tider på dagen, vi var rätt chockade faktiskt, men det blev ett minne för livet.

Samtal om bilder

När utställningen öppnat återstår det roligaste: att möta besökarna och prata om bilderna. Det är egentligen därför jag ställer ut bilder: för att få tillfälle att visa dem och att prata kring dem med besökarna. Vissa dagar blir det väldigt intensiva och spännande diskussioner. Ofta är det andra naturfotografer som kommer förbi men lika ofta besökare med ett mer allmänt konstintresse. Alla har ju en åsikt om bilder, och det är kul att diskutera utifrån varandras utgångspunkter. Ibland får man höra tolkningar av ens egna bilder som man inte ens tänkt på själv. Det är kul.  

Nästa utställning?

Efter ABF-utställningen har jag inget planerat. Det blir nog någonting under 2018, men vad, var och när har jag ingen aning om just nu. Jag är väldigt nöjd med utställningen på ABF så det är möjligt att jag ”vädrar” den någon annanstans under nästa år. Mer om det här inne i så fall!